Bortom all räddning

Findus och jag på rangliga lastpallar.

Idag var matte och jag i ruinstaden i Rosersberg och hade kul. Vi klättrade i mörka rum, gick bland ruiner och knatade upp för branta gallertrappor. Just trapporna var väl så där roliga, men jag är inte så svår att övertala... Det fanns massor av spännande mörka tunnlar att krypa igenom och för att komma ut ur ett av skyddsrummen så klättrade matte och jag upp för en brant och stenig passage och det var sjukt kul! 

Dagen bestod ven av vindmarkeringsövningar och en koll av figurantintresset. Det betyder att man ska älska att hitta människor och det gör jag verkligen! Först hittade jag Findus matte och så busade vi järnet med min lilla bitis och sen hittade jag någon som matte inte kommer ihåg namnet på och även vi busade loss. Att hitta människor är verkligen skojigt!

Tyvärr så får jag inte vara med på räddningen mer eftersom instruktörerna (och i viss mån även matte) tycker att jag blir lite för berörd av konstiga miljöer. Jag tvekar, men kommer över det och det är ju bra. Däremot så hittar jag nya saker att tveka inför och det är inte bra. Dessutom sa den ena instruktören att jag har dålig koll på mina bakben så att jag kan bi farlig för mig själv i svårare miljöer. 

Matte och jag ska träna min balans och om det inte hjälper ska matte kolla upp om det kan bero på min spondylos. 

Slafs och slem från Rosso