Länge sen sist...

Matte och jag har haft semester och hittat på en massa bus, så här har det inte hänt speciellt mycket på uppdateringsfronten. Dessutom har mattes dator haft problem med strömförsörjningen, så vi har lite att skylla på!

Semestern fortsatte ju med besök i Linköping och där busade matte och jag med Catcha och hennes matte. Det var så där lagom mysigt som det bara kan vara och ett litet besök på Linköpings brukshundklubb hann vi med. Jag skötte mig mycket bra och matte var så nöjd!

Nr det väl var dags för att åka till Vårgårda och boxerlägret hoppades matte att en dags total vila hade lyckats ladda mina något tömda batterier, men 6 dagars träning visade sig vara i mesta laget. För det mesta var jag trött och ointresserad, speciellt av lydnadsträning och matte fick backa tillbaka en massa med mig, så vi körde mest ren kontakt. Matte var något frusterarad och uppgiven stundtals, men fick lite pepp från kursarna och intruktören. Själv ville jag mest sova...

I spåret visade jag framtassarna ena dagen med ett hel underbart spår där jag med hög motivation hittade pinnarna och noggrannt redde ut mitt spår. Envist kämpade jag vidare och visade att jag kan spåra. Efter det spåret var batterierna slut och jag stöp i säng.. Två dagar senare var det dags för spår igen och då orkade jag inte engagera mig över huvud taget. Aldrig någonsin har jag saknat motor i spårarbetet, snarare tvärt om så det kom som en chock för matte. Hur som helst har jag vilat upp mig nu och allt är bra igen..

Kvällarna på lägret var det bäta med allt ihop. Matte och jag hittade trevliga vänner att umgås med och Alice blev min stora favorit. Hon är en go liten tik på dryga året och vi busade och verkligen fann varandra! MYYS på hög nivå, kan man säga!

Jag passade dessutom på att visa min manliga sida genom att slåss. Först en oskyldig omgång med Max, som berodde helt på korkade människor och så en avslutande dust med intruktörens bordercollie som slutade med två djupa bett i benet och ett trasigt öra (för min del alltså) Spike fick ett pyttesår på nosen, så man kan väl säga att jag förlorade... Vi var egentligen inte så sugna på att slåss utan det var olyckliga omständigheter och taskig tajming som ställde till det och efteråt så gick vi fint och nära varnadra utan att bry oss det minsta om att vi slagits sekundrarna innan. Jag kan iallafall lugnt konstatera att livet är hårt och svårt när man blivit stor...

Efter lägret följde vi med våra kursare Anna, Tiger och Leia hem för att träna lite spår och hnga lite. Det var galet kul och jag fick leka med ett bitskinn igen. Två motivationsspår fick jag med skinnet i slutet och det gick så bra att jag fick ett eget bitskinn igår. Kul! Desstuom körde vi lite lydnad på Kungälvs BK och det gick väl mindre bra. Jag skyller på tröttheten där eftersom matte blev grinig och stoppade in mig i bilen igen..

På vägen hem åkte vi förbi Ola och jag fick kissa i min barndoms trädgård igen. Jag blev duktigt glad över att träffa min kära uppfödare igen och så luktade det mycket spännnande i trädgården. Simsons två småsystrar bor där och matte passade på att pussa livet ur de söta små och snacka bort flera timmar med Ola. Själv satt jag och var avundsjuk i bilen, men matte ville inte höra på det örat..

Hem körde vi och sent på natten kom vi hem så att jag äntligen fick sova!!! Sov gjorde jag med besked hela måndagen och et var mysigt vill jag lova!


Slafs och slem från Rosso