Jag är trött, halt och öm, så matte ska få berätta vad som hände när vi var på klubben för att träna hopp, inkallning och position ikväll.
Klockan var 7 och det hade blivit svalare så jag tänkte ta med Rosso till klubben för att köra hoppet och inkallningen med mycket motivation och så slipa lite på positon i linförigheten. Tanken var att det hela skulle ta ca 30 minuter och sen skulle vi åka hem och mysa. Jag värmer alltid upp Rosso genom att lägga honom plats och lämna honom en sväng för att sedan komma tillbaka och köra några enkla moment så att han kommer igång. När jag går tillbaka till honom så kommer det en hund släpandes på sin matte in på planen och jag tänker "hoppas att de inte ska träna här". Matten har ingen koll och hunden kastar utmanande blickar mot Rosso. Den är nog inte så gammal, så den nöjer sig med att bara stirra och slita och dra åt vårt håll. Rosso tycker det är lite obehagligt, men när de försvinner bort så fokuserar han på mig och vi börjar träna.
Av livet att döma så håller hunden och dens matte till på agilitybanan (som är inhägnad) och jag slappnar av lite. Vi börjar med positionsträning och Rosso är glad och pigg när jag hör att intensiteten på ljudet från agilitybanan 75 m bort har ökat. "Stanna, Stanna" skriker matten hysteriskt och när jag vänder mig om ser jag hundfan komma farandes rakt emot mig och Rosso. Helvetet som äger djuret masar sig efter och skriker på sin hund som inte har en tanke på sin matte utan bara är ute efter bråk och inte tvekar en sekund. Eftersom Rosso är lös hinner jag bara kalla honom till mig och ta tag i halsbandet innan hunden är framme med stel kropp och Rosso tål inte att andra hundar kommer farande så där när vi tränar- vän eller "fiende" spelar ingen roll. Jag försöker mota undan den analkande katastrofen, men han kastar sig över Rosso och hugger hej vilt mot hans ansikte och framben. När jag lyckas vända bort Rosso så ger sig hundjäveln på hans kropp och sliter tussar från rygg, sida och manke och vid det här laget är Rosso också förbannad. Hunden slutar inte trots att jag sparkar på den och när matten äntligen kommer fram så börjar hon slå hunden med kopplet istället för att ta tag i sitt djur som står helt stilla. Efter lite sjå så får jag tag i nackskinnet på hundfan som väger 30 kg och ger honom till matten.
Det var ingen rolig upplevelse och speciellt inte på brukshundklubben, under träning och mindre än 1v innan vi ska tävla för första gången. Tack du idiotiska människa, som trots att du har en hund som du VET! inte lyder/ inte gillar andra hanhundar för att du släpper den lös så att den kan skada min hund och förstöra vår träning. Ett extra tack dessutom för att du INTE! tar fatt i den utan låter mig reda ut slagsmålet!
Nu har min hund 5 bitskador i ansiktet, två på frambenet och en massa små sår över hela kroppen. Han är dessutom öm överallt och 3 grader halt på höger fram! Tack så jävla mycket för alla idioter i det här landet! Speciellt för de som har vett att be om ursäkt för sitt beteende och ta sitt ansvar! Fy fan!
/ Rossos matte, som är jävligt ledsen, besviken och arg
Men lilla gubben... :´(
SvaraRaderaDet finns inte ord för att beskriva hur upprörd man blir av idioter som har så dålig koll på sina hundar, men glatt släpper dem lösa och sedan står handlingsförlamade när det händer något.
Hoppas att det ordnar sig, att han snart mår bra igen och inte har fått några negativa minnesbilder inför fortsatt träning/tävling.
Usch, vad arg jag är! : ((((
Stackars er och speciellt Rosso...
SvaraRaderaVad duktig du var som ändå försökte lösa situationen på bästa sätt och i alla fall tar ditt ansvar.
Hoppas som Anna att detta inte blir en allt för negativ minnesbild.
Många kryapådig kramar till Rosso och så ses vi på SM...
Hej Susanne!
SvaraRaderaHittade till din hemsida via Carola och Tyras! Jag läste på hennes hemsida om vad som har hänt er och blev så himla illa berörd. Tur i oturen att det inte gick värre.
Jag råkade ut för en liknande händelse i början utav juni när jag var ute och promenerade med mina båda hundar i närheten av hemmet i Björklinge. Helt utan förvarning blev vi attackerade utav en lös hund som rusade mot mina kopplade hundar och bet sig fast i den ena. Hunden ruskade min hund som om hon vore en vante. Min hund är dels gammal och dels mycket mindre så hon hade ingen chans alls att försvara sig när vi blev överfallna. (hunden är en korsning rottweiler/schäfer/new foundland och mastiff)Jag fick inte heller någon hjälp utav hundägaren men lyckades till sist kasta mig över hunden och hålla fast den tills dess att den som var ute med hunden äntligen kom. I det här fallet ställde han sig bakom hunden och sparkade på den, som om det skulle hjälpa. Min gamla Ada fick svåra skador och jag fick först tillbringa några timmar på Ultuna och hela dagen därefter på Strömsholm. Den aggressiva hunden har ddessutom några veckor efter händelsen attackerat en annan hund och bitit den så svårt att den dog utav sina skador. Både jag och den hundägaren har polisanmält händelsen och hunden har testats utav polisens hundförare så numera är den belagd med koppel och munkorgstvång. Vill du veta mer om händelsen så kan du läsa i min dagbok på www.adaesther.se
Hoppas, hoppas att allt kommer att gå bra och att du inte ska få några problem med träningen efter det här.
För övrigt så såg jag att Rosso och min yngsta hund, Esther, faktiskt är släkt. :) De har samma morfar, nämligen Bosse. (Bol's Lang Supreme)
Lycka till med tillfrisknandet och med den fortsatta träningen!
Nina, Ada & Esther
Hejsan Rosso o matte. Ville bara så här efter allt som hänt försöka trösta er med att vi blev attackerade mitt under vår första apelltävling. Under platsen går en hund o vips har den dragit upp alla hundar som gladeligen drar järnet, plötsligt ser jag att vår stora boxerhane har en tollare hängande efter sig i baken. Tävlingen skjuts upp en timma o vi får gå igenom skadorna. Jag arbetar själv i sjukvården o är inte mycket för att pjåska. Vi genomför tävlingen o vår hund visar inga tecken på att ha tagit skada men den andre hunden blir avstängd på livstid. Under sina 8,5 år som han levde visade han aldrig någon rädsla för tävlingsplan, däremot utvecklade han en hanilska som inte var kul. Hoppas du o Rosso får en härlig tävlingssäsong när han frisknat till. Det viktigaste av allt är att....DU FÅR ALDRIG VISA DIG RÄDD.
SvaraRaderaKram Elisabeth