Suddig..

Jag var ju suddig på den förra bilden, så här kommer en bättre, om än inte lika snygg! Matte är inte så bra på det här med fotografering...

Slafs och slem från Rosso

Hösten klär mig

Efter gårdagens bravader blev det lång sovmorgon i morse och hela 12 h sömn för min del! Det var skönt, vill jag lova! Idag hade vi en deal om att det skulle vara mys och så har det varit, förutom när matte tvättade och städade..

Vid lunch gick matte och jag en buspromenad på ca 1,5 h och det var skoj! Vi bråkade, hoppade på stenar, klättrade uppför branter och hade det allmänt trevligt. När vi kom in så var jag riktigt skitig och passade på att gå och lägga mig i mattes säng när hon hängde upp den blöta tvätten. Hon blev lite sur över de bruna strecken jag lämnade på lakanen, men jag fattar inte riktigt varför! På kvällarna är det ett jävla tjat om att jag ska sova i sängen och att vi ksa mysa, men nu när jag verkligen ville vara där så fick jag skäll!! Konstig typ, även om jag kan tycka att hon är helt ok, vissa stunder..

På eftermiddagen fick vi besök av mattes kompisar och jag passade på att skälla lite innan de kom in. Matte bad mig ligga i buren i hallen, emn det var lite svårt för jag ville ju så gärna pussa på dem! Jag är ju lydig, så efter lite tjat låg jag snällt och väntade på mitt varsågod och sedan var jag gullig hela eftermiddagen och sov vid mattes fötter. När mnniskorna fikade fick jag två! dental fresh och det var gott!!

En bra dag, helt enkelt och kolla vad snygg jag är bland höstlöven! Bilden är från vår promenad och matte säger att min röda färg är så snygg mot det gula.. Synd bara att solen inte lös också!

Slafs och slem från Rosso

busfilm och bildbevis

Simson och jag busar med pinnar. Jag är 2 år gammal och Simson drygt 1,5. Tänk att man kan ha så kul fast vi båda två är dryga grabbar i moppeåldern! Det här är första gången jag leker med pinnar och efter sövning och allt så lär det vara den sista...


Här får jag pinnen i halsen. Otäckt var det!

Slafs och slem från Rosso

Pinne i svalget?

Dagen tillbringades hos Simson och det blev lite konstigt.. Det började bra med frukost och morgonpromenad och lite efter 10 kom vi hem till Simson. Hans matte tog med mig på promenad för matte skulle träna med honom. Vi hade det mysigt och plockade svamp i skogen och jag tiggde godis. Matte kallar mig skenhelig, men då förstår jag inte alls vad hon menar. Som att jag inte brukar gå lös vid sidan i 700 m utan att ah blivit ombedd när vi är ute.. Eller, nä förresten det gör jag inte, men inte är det mitt fel! Inte kan väl jag lastas för att matte är tråkig....

Efter någon timme kom Simson och matte gående på vägen och då stod jag helt stilla i skgen och gick inte fram till Simson. Först när matte hade släppt honom och sagt varsågod så kom jag fram och pussade på henne. Lydig vovve, det är jag!

Simson och jag busade och härjade och efter ett tag började vi leka med pinnar. Jag brukar inte göra det, men så tog Simson en stor och stickig pinne och den ville jag så gärna ha så jag sprang bakifrån och skulle ta den, men stack mig illa i munnen så jag blev helt låg. Sen försökte jag att kräkas och blev grinig och dämpad i flera timmar så matte blev orolig och åkte till akuten med mig. Efter 5h i väntrummet och en sövning så kunde hon konstatera att det inte var någon fara på taket. Jag har ingen pinne i halsen, som tur är!

Nu ska jag sova lite, för man blir trött av att bli sövd!


Slafs och slem från Rosso

I den bästa av världar

Har man tur så föds man som liten puppe hos en människa som bryr sig om en av en mamma som är snäll och trygg. Sedan busar man med sina syskon i minst 8 veckor innan man får flytta till ett nytt hem och få nya människor som bryr sig om en. Jag föddes som den sötaste av alla valpar och eftersom jag blev ensam i min kull så fick jag sova och busa med min uppfödare innan matte kom och pussade på mig och vägrade åka hem. Hon hade längtat efter mig sedan hon fick veta att jag skulle bli till och så äntligen blev jag stor nog att flytta hemifrån.

Hos matte fick jag ett liv fullt med aktivitet och bus. Vi tränar flera gånger i veckan och jag får spåra, träna lydnad och röra på mig och så får jag äta massor av mat och godis. Ibland funderar jag på hur det skulle varit om jag hade hamnat hos någon annan. Till exempel hos en pensionär så jag hade fått gå små promenader och äta frolic och gosa i soffan eller hos en barnfamilj med roliga barn att busa och sova med. Helst av allt hade jag nog velat bo med barnen, men jag gillar mitt liv som det är nu. Vi har ju trots allt roligt ihop, matte och jag!

Slafs och slem från Rosso

Lite fel

Blev lite fel i texterna till filmerna, men blogger samarbetar inte riktigt så det får vara.. Ni ser ju själv och det får bli dagen hjärngympa att para ihopp bild med rätt text ;-)

Lydnadsfilmer med en tokig boxer

Här kommer filmerna på mig och matte. Lite ofokuserat, men så blir det lätt när man tränar med en höglöpande tik..



Fritt följ med mycket fokus på malin och en stel matte.



Oj då, vi glömde visst att det ingår språng marsch också..




Läggande under gång. Det ser inte alls lika illa ut som när han har publik i form av hundar. Lite snett, men vi höll ju på att blååsa bort..



Ställande under gång. Attityd i ställandet ;-)



Och så ett par halvt misslyckade..



Ok då, det här köper jag nästan



Inkallning. Lite mer tempo och så inget fipplande vid sättandet, så blir det nog bra..

Ska lägga ut filmerna från träningstävlingen så ska ni få se varför vi inte är redo att tävla än på långa vägar.

Slafs och slem från Rosso.

Galen träning

Gårdagen blev en städ och pluggdag för matte och sedan tog vi Atos och susade ner till Linköping i regnet. Det var mysigt att få sova ut i buren och verkligen vila upp sig inför de galna äventyr vi alltid hittar på tillsammans med Catcha och co. Vi var framme runt 8 och jag blev helt till mig av att träffa mattes mamma och pappa igen. de hade fixat en egen säng till mig som är hög och mjuk- precis som jag vill ha det. Min vana trogen sover jag helst i mattes säng när vi är borta, men jag alternerar mellan den, under vardagsrumsbordet och min nya säng när jag är här.

I mosre gav vi oss av mot skogen vid halv 11 för att spåra och träna lite lydnad. Gio löper och är på väg in i höglöp, så det var jättekul att gå på promenad och lukta på henne, men eftersom min matte är så grinig så sa hon till mig och då är det bäst att sluta... Catcha ville leka med mig, men jag hade inte riktigt tid...

Spåret var ett typiskt Malinspår- upp och ner och över träsk, stenrös och upp på bergsknallar, men idag var jag het! Matte blev så stolt över mig att hon höll på attspricka och jag spårade lugnt och säkert med bara två tapp trots att spåret säkert var 500 m långt. En apport gick förlorad, men den gick vi över allihop, för jag höll mig fint i spårkärnan hela tiden trots störning av en lösspringande pincher som Malin fick mota bort från oss. Mest nöjd blev matte över att jag kunde koppla om från löptiksflamsig till spårnoga superfokus, men det fattar jag inte vad hon menar med! Jag är väl aldrig flamsig utan en mycket behärskad ung man! Hmmppf!

Efter spårandet så var det dags för lite fika och snälla Malin hängde påsen med muffins utanför min bur så att jag verkligen kunde se men inte röra. Sugen blev jag! Matte den tjocka kossan tryckte i sig 3! st utan att jag fick smaka en endaste smula- fy så orättvist! Hur som helst fick jag ganska mycket godis när vi tränade och jag var helt galen sa matte!

Het som en bakungn och sugen på att busa med Malin som filmade. Hon luktade så gott och jag ville bara dit och brottas lite, så jag ser lite splittrad ut på filmen. Lockelsen var stor, så matte var ändå nöjd med att jag höll ihop som jag gjorde. Att det dessutom blåste typ halv storm och var svinkallt gör ju inte sken bättre och kolla bara på matte så lustigt hon beter sig på filmerna! Helt stel och konstig! Hon sa att hon frös, men hallå! Jag då- inte ens en jacka fick jag ha på mig!

Nu är jag i alla fall duktigt trött efter en heldag med träning, så det ska bli skönt att krypa ner i lakanen och mysa till imron bitti när vi ska spåra igen. Matte har fixat min sele ikväll, så nu passar den perfekt. Det var ju lite knas med stolekarna när vi köpte den eftersom storleken mindre var alldeles för tajt och den här lite för stor, men nu är den fixad så det är bara att spåra på!

Slafs och slem från superspåraren!

Framsteg

Är jag snygg nu?

Nu då?

På spaning efter Dixan i skogen

Matte och jag hade mysdag igår. Efter en hård helgs jobbande så var det dags för lite komp och det satt fint. På förmiddagen deltog jag i en studie om blodtryck och ämnesomsttning. Det innebar frågor, blodprov, klinisk undersökning, ultraljud och EKG. Det började med att matte tvingade ut mig i snön! för att kissa i en burk. Det gick fint och sen gick vi till jobbet och där blev jag klämd och känd på och så fick jag pussas. Det var med lite skräckblandad förtjusning som jag deltog och värst av allt var ultraljudet. Jag skäms att erkänna det, men jag fick lite smått panik av att ligga på det kalla, hårda bordet. Alla värden var bra, men jag har ett litet, litet blåsljud på mitt hjärta som ingen har hört förut. Dessutom fanns det en pytteliten förändring på mina hjärtklaffar så om ett år ska vi ultraljuda om mig och då får vi se om jag har ventrikulär aortastenos eller inte. Förändringen och den ökade flödeshastigheten som uppmättes i aorta kan nämligen bero på stress också. Även om det skulle visa sig att jag har ett hjärtfel så är det så litet att det inte har någon betydelse för mitt liv. Blodprovssvaren får vi i slutet på veckan och det ska bli spännnade!

Efter lunch åkte vi hem till Dixie och hennes nya hus! Vi sprang i skogen och så hittade jag ett ben som jag tryckte i mig i hennes kök. Gott! Det hela avslutades med att matte och jag gick och kollade i en liten outletbutik och där fick jag följa med in och mysa med en massa människr och såfick jag ett ben av matte! SMASK! Under 2 veckor har jag nämligen bara fått äta min vanliga mat och inget godis eftersom jag deltagit i studien..

Inte nog med att det blev ett bus under tisdagen. Matte skulle iväg på bandyträning, så då tog vi svängen förbi Elsa och så fick vi busa i skogen. Det är så himla mysigt och underbart att leka med henne att jag skulle vilja göra det varje dag. Igår var hon lite tokig, men jag gillar henne ändå! Det är som med Simson- jag älskar honom i hela hans tokighet! Han fick förrsten A på sina höfter och ua på knäna. Jag har ju alltid sagt att han vill vara som jag och nu är det bevisat!

Idag var det träningsdag på UBK och vi körde inkallning, läggande och positionsträning. För en gångs skull fick jag leverpastej och frolic istället för bara torra frolicar och det var riktigt gott! Det enda tråkiga med att träna är att jag inte får någon kvällsmat förrän vi är färdiga. Idag fokuserade matte på att försöka få mig att släppa de andra undarna och det gick faktiskt bra. Jag var inte alls lika låg som jag brukar under inkallningen och läggandet. Matte körde backaträning tills jag själv kom på att jag skulle lägga mig och då släppte det lite! Samma sak i inkallningen- om jag tittade på matte istället för att leta efter farliga hundar så fick jag godis när jag satt och väntade på signal! Vem har tid att leta efter troll när det serveras godis?!

Nu är det sovdags!

Slafs och slem från Rosso

Spår och träningstävling

Promenad

Spårstart

Markering

Fokuserat spårarbete

Belöning!

Vissa helger är inte som andra och de helgerna går oftast ut på att matte jobbar eller spelar bandy. Den här veckan har hon klämt in mig i sitt ohundiga schema och eftersom jag hade sällskap av Moa i hundrummet och vi ändå var ute på en riktig lunchpromenad så gick det an att vara jobbhund. Andra dagar när matte jobbar helg/kväll så kan det bli så att jag är helt sjläv och dessutom får sitta där och ha tråkigt och knappt komma ut och kissa för att det är så mycket att göra. Då är det INTE ok. Därför har matte börjat lämna bort mig när hon ska jobba och det passar mig utmärkt, speciellt om jag får vara hos Simson och busa...

I torsdags var en sån där konstig dag som inträffar ganska ofta i mitt liv... Efter jobbet gick matte och jag en buspromenad och sen fick jag mat jättetidigt! Konstigt, men jag följde glatt med matte när jag såg att hon hade packat min väska. Det bara av till Studan där mattes jobbarkompis väntade och jag känner knappt henne, men har man en öppen bagagelucka så är det ju meningen att jag ska med! In for jag och matte pussade mig på nosen och sen bar det av på äventyr! Mattes jobbarkompis har, visade det sig, en man och två barn som älskar boxrar. På kvällen busade vi och på natten sov jag i yngsta barnets säng. Hon grät på morgonen när hon var tvungen att åka till skolan utan mig och på morgonen fick jag gå på tidig morgonpromenad med mannen i huset. Det var så kul och jag skötte mig tydligen för det var knappt så de lämnade tillbaka mig.. Vad kan jag säga- alla älskar Rosso!

Trots allt var det ganska mysigt att träffa matte på fredag morgon och efter att ha slutat i tid för en gångs skull drog vi iväg och spårade innan det blev mörkt. Jag fick gå ett ängsspår för första gången på hundra år och det var så kul! Matte hade lagt burkar med godis i som apporter och jag markerade båda två på ett bra sätt. Nossen var i spårkärnan och när den gick up höll matte bara emot och då fattade jag att den skulle ner och jobba. Det var grymt kul och får vi bara träna lite till med vind och så så är nog inte spårdelen av apellen så långt borta! Dt är bara framförgåendet och apporteringen som fattas- och så budföringen..

Även idag blev det spår efter jobbet, även om det inte var lika klockrent som igår, så jobbade jag ändå på. Jag markerade mina apporter och hittade till slutet, men var lite yvigare än sist. Matte tror att det var för att rådjursspåren gick kors och tvärs över mitt spår... Inte kan hon klaga på att jag är viltoren i alla fall för i torsdags morse höll jag på att krocka med ett rådjur som låg och trycke i diket och det jagade jag inte när det sprang iväg i panik!

Vi har även kört lydnad idag. Det var träningstävling med kursen och de gick både bra och dåligt. Mia videofilmade och matte fick se att jag sköter mig riktigt bra i linförigheten fast hon tyckte att jag gick dåligt.. Riktigt bra position, raka, fian sättanden och en följsamhet som fick mattes hjärta att smälta. Hon borde se mig på film oftare! Platsliggningen var nog den bästa jag gjort och jag låg som fastlimmad i två minuter med hakan i backen, så matte var grymt nöjd!

Efter det här så visade jag matte att jag inte litar på henne genom att inte lägga min under läggandet (gjorde ett perfekt ställande istället) och trava på inkallningen. Jag vågar inte blotta mig utan håller stenkoll på de andra hundarna. Matte grinade nästan för det märks tydligen att jag är så himla splittrad! Om någon har tips på hur vi ska bli av med den här "skräcken" så hojta!

Ställande var riktigt fint, även om framföringen blev lite sabbad av att jag ville akta mig för de andra hundarna. Jag fryser på stället och det skulle varit riktigt snygt om jag bara hade haft lite attityd, men det vågar jag inte ha bland andra hundar. Apporteringen är ju vårt skitmoment så den avstod vi och då var det bara hoppet kvar. Jag hoppade på första kommandot och gjorde en fin ingång, men tempot var ju lite segt (även om jag galopperade) eftersom det var mitt för de övriga kursarna och deras hundar.

Sammanfattningsvis kan man säga förbannade jävla skit för att det finns korkade hundägare som inte kan hålla ordning på sina hundar! Om det inte hade varit för att jag blir så låg, osynlig och tryckt av att andra hundar möjligtvis skulle kunna rymma från sina mattar och äta på mig så skulle vi lätt ha varit ute och tävlat nu!

Matte fick i alla fall några uppmuntrande tips om att gå vidare och lära in bruksmoment och tvåan så att vi snabbt ska kunna ta oss vidare när min hundrädsla har släppt. Nu ska vi träna fjärren, rutan och inkallning med ställande och så apportering och framförgående. Dessutom ska matte ta tag i krypet och minska på hjälperna. Vi hoppas båda två att vi ska ha fått tillbaka tilliten i vår relation lagom till våren och då ska tävla järnet!

Slafs och slem från den slagna lydnadsstjärnan

Boxerns dag i flera bemärkelser

Tänk att det kan hända så mycket spännande i ens liv utan att man behöver anstränga sig ett dugg!

Till exempel så utvecklas jag och matte hela tiden i vår lydnadsträning och det utan att vi tänker på det. I tisdags fick matte höra goda saker om mig och idag hade hon tydligen tagit fasta på det, för vi hade det så bra på onsdagsträningen!

Tisdagen var annars ganska stressig med 2 buköppningar på mattes jobb som gjorde att matte fick jobba lite övertid och sen skulle vi följa med Simson och röntga hans knän och höfter i Upplands Väsby. Det var kul att busa loss lite med honom innan vi knödde in oss i bilen och sen var jag så grymt avundsjuk på att han fick umgås med matte medan jag satt i bilen. Som tur var så upvägdes det hela av att vi bara kom ca 40 minuter sent till kursen som matte trodde att vi skulle missa helt! Jag fick visa upp läggande, ställande, inkallning och fritt följ och matte var nöjd. Mia sa att matte skulle sluta vara osäker på om jag är med i momenten utan bara gå på med pondus och självsäkerhet, som hon oftast gör. Då följer jag henne som en liten slav och det har hon inte fattat! Jobbigt när människan inte förstår hur duktig jag är. Ställande och läggandet är också bra, även om läggandet kunde var snabbare!

Tyvärr så är det sjukt läskigt att bli lämnad ensam med andra hundar, utom i platsliggningen. Det är bara då som jag kan slappna av som tidigare när vi tränar. Annars måste jag hela tiden ha ett getöga på de andra hundarna så att ingen ska kommma och hoppa på mig. Träningen går dock bättre och bättre och ibland så kan jag faktiskt trava snabbt till matte på inkallningen. Oftast har jag turbofart när vi tränar själva, men när jag måste hålla koll på de andra hundarna så bli jag seg och får lust att sjunka genom jorden! Det kommer vi jobba hårt på har matte lovat och nu kan jag ju faktiskt leka med matte bland andra hundar igen och det är ett stort framsteg!

Idag var vi ju på onsdagsträning på UBK och det var sjukt många hundar där! Vi låg plats allihop och jag låg tryggt och fint! Sen tränade matte och jag lite linförighet och jag var bra! Matte koncentrerade sig på att gå ordentligt och det är ju faktiskt henne det hänger på.. Vi börjar bli lite tävlingssugna, men än fattas det lite självsäkerhet bland andra hundar innan jag tycker att det är rättvist. Desutom fick vi visa läggandet framför alla hundar och hur matte och jag tränat det. Lite tryckt var jag, men gjorde ändå det jag skulle och med massa träning så är nog mitt gamla jag tillbaka!

Slafs och slem från en dyr Rosso

Atos är besiktigad!

Jag glömde ju att berätta den strålande nyheten! Atos är besiktigad U.A. och får leva i minst ett år till! HURRA, HURRA! För att fira det hela gick vi förbi Brukshundcenter och så fick jag välja en godisbit. Det blev ett oxöra som jag knaprade i mig i bilen på väg hem från vilsepromenaden...

Slaf coh slem från den tröttare av de tröttaste

Vilse i skogen och massa goa boxrar

Igår var matte och jag ute på en promenad. Efter 6 h kom vi till en busskur och där kom Cillas familj och hämtade oss. Det var mörkt och regnade så jag blev blöt och frös och då fick jag mattes jacka. Man kan säga att vi gick långt och även om jag inte är den som bangar för ett äventyr så var det sjukt jobbigt! Så jobbigt var det att jag inte orkar prata om det...

När matte och jag hade hämtat Atos köpte matte tårta och läsk och så gick vi hem till Cilla och fikade lite till sent på natten. Allt jag ville var att sova, så jag var lite grining till en början men sen så minns jag inget mer.. När matte väckte mig i morse så vill ejag inte kliva upp, men efter lite frukost kändes de bättre. Ännu bättre var det att bilen helt plötsligt stannade utanför Elsas hus.

Vi packae in oss allihop i Elsas bil och så bar det av på boxerns dag i Solna. Det var grymt kul, men jag var så förbannat bajsnödig när vi kom fram att jag inte visste vad jag skulle göra. Turligt nog var det tipspromenad och då kunde jag bajsa i diket. Man vill ju inte bajsa offentligt, liksom..

Det var massa kompisar, nya och gamla, som jag träffade under dagen och extra kär blev jag i en hanvalp från Mysslingen. Vi busade järnet i koppel och han var så skojig! Det är lite så att jag önskar mig en valp faktiskt, men matte säger att hon bara vill ha mig och ingen annan... Dessutom var det en jättegullig brorsdotter till mig som kom och sa hej och hon var också galet mysig att busa med! Vi gick igång bara av att titta på varandra och det var väldigt tråkigt att inte få rejsa loss med henne över fälten..

Förutom nya bekantskaper var även Mistra, Nellie och Dexter på boxerns dag. Det blev ett kärt återseende av Mistra! Vi delade ju rum på boxerlägret, men så blev hon sjuk och fick ligga på sjukhus och oj så jag saknade henne då! Dessutom så försökte jag trösta hennes matte, så det var tunga dagar.. Nu mår Mistra i alla fall bra och vi fick busa lite i koppel. Tyvärr började det nämligen ösregna precis när allt var färdigt, så vi kunde inte stanna för en buspromenad! råkigt värre, men vi ses säkert snart igen..

Jo, boxerrace var det också och man kan säga att jag var långsammast! Mate tyckte att jag var modig som vågade springa och jag var faktiskt betydligt snabbare andra gången.. Det är ju lite otäckt att bara springa järnet till matte när man inte vet om det kommer en annan hund och hoppar på en, men jag jobbar på att släppa kontrollen och bara leva! En tävling vann vi i alla fall- tipspromenaden! Ett tuggben och en leksak fick jag med mig hem, och så fick matte en isskrapa.

I bilen hem sov vi gott, jag och Elsa och det ska jag fortsätta med hela kvällen!

Slafs och slem från Rosso

Av det tröttare slaget..

I tisdags var vi på kurs igen och innan dess var matte färdig att döda mig, tror jag. Hon har blivit så förbannat gnällig och tjatar ch har sig om att jag inte får vakta när vi går på promenad. Dessutom håller hon på och ropar och tjafsar när vi är på promenad och jag är lös. Hon fattar helt en ekelt inte att jag är stor nu och inte behöver styras och härjas med längre! Om man bara kunde få en normal matte...

Nu tillbaka till kursen.. Det var så jäklarns roligt och jag ville verkligen samarbeta med matte. Det enda smolket i bägaren var att matte la mig plats 3 minuter på asfalt så att jag kände mig tvingad att sätta mig upp. Det var ju hårt! Vi körde hårt med linförighet och fritt följ, inkallnign och ställande/läggande. Jag kan ju lugnt säga att jag gjorde mitt bästa i alla fall! Matte klantar sig och snackar en massa skit allt som oftast, men om hon bara låter mig vara ifred och jobba på så fick hon se att jag löser det mesta!

Ställandet och läggande var helt ok. Något steg tog jag för att balansera upp mig under ställandet och läggandet är inte lika segt soom förut. Det matte måste tänka på är att inte skena iväg från mig, utan gå lugnt och sansat så att jag har en chans att hinna utföra det hon ber mig om..

Inkallningen har ju varit lite jobbig en tid nu eftersom jag har haft svårt att släppa fokus på de andra och ge mig hän åt mig och matte och vad vi gör, men det gick hyfsat idag. 5 inkallnignar med skitbra tempo och hyfsat snabb ingång fick vi till innan matte glömde bort att sluta medan det gick bra.. Klantigt!

Tyvärr var det lite smolk i glädjebägaren på andra plan och efter ca 30 min in i träningen kom det en dobbis farande mot mig och gapade. Den hade dragit från sin matte på andra sidan huset, men som tur var så drev Mia bort den innan den kom fram. Jag blev något chockad och matte var snäll och lät mig gå runt och kolla vart den kom ifrån för jag blev verkligen orolig och spanade hela tiden runt hörnet. Inte kul, men när matte hade lugnat mig i ca 15 minuter så kunde jag samla ihop mig och träna igen...

Efter kursen kom Simsons matte och hämtade mig och så fick jag vara 3 dagar hos Simson och busa medan matte var på kurs. Det var superkul och vi har busat, badat, ätit ben och kampat hela tiden! Apkul, men nu är jag helt slut!

I helgen ksa vår älskade Atos besiktigas och på söndag ksa vi på boxerns dag i Solna. Spännade värre!

Slafs och slem från Rosso