I tisdags var det den hittills sämsta dagen vad gälle ront i kroppen och jag hasade mig i och ur soffan som en gammal gubbe. Pigg och glad är jag ju alltid, men just i tisdags var min kropp verkligen inte på topp! Sedan dess har det som tur är gått framåt och nu är jag inte halt på mitt framben längre. Lederna är fortfarande galliga, men ryggen är inte varm längre och jag har blivit lite smidigare i mitt rörelsemönster, säger matte. Jag märker bara att det r betydligt enklare att kliva upp i sängen och soffan och att det ine gör lika ont i min kropp längre.
Igår fick vi dessutom provsvaren från njurproverna som togs i måndags och i korthet kan man säga att det varken har skett en förändring eller förbättring, även om albuminet har gått upp lite, lite grann. Om en och en halv vecka är det dags för utvärdering av behandlingen och om njurarna inte verkar ha tagit stryk av behandlingen skall vi troligtvis öka dosen av kortison till maxdos. Som det är nu är det ganska jobbigt med medicinen för jag blir så himla törstig och dricker cirka 3 l vatten per dag. Dessutom har jag svårt att kissa ordentligt och blir stående i flera minuter innan jag är färdig.
Idag är matte och jag lediga från jobbet eftersom vi ska jobba på söndag. Vädret är helt ok och vi ska fira min förbättring med ett spår och kanske en liten utflykt!
Slafs och slem från Rosso
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar